Mjölkstockning: symtom, tips och hur länge det håller i sig

Mjölkstockning betyder att en eller flera mjölkgångar i bröstet har täppts till, så att mjölken inte kommer ut. Det märks som en öm, varm och ibland röd knöl eller förhårdnad, ofta med feber och en känsla av att vara sjuk. Det bästa du kan göra är att fortsätta amma, börja på det ömma bröstet och se över barnets tag. De flesta känner sig bättre inom 2–3 dygn.

Det kan kännas skrämmande när det kommer plötsligt med frossa och värk. Ofta går det att få mjölkstockningen att gå över själv, men ibland behövs vård. Här är vad som hjälper och var gränsen går.

Vilka är symtomen på mjölkstockning?

Enligt 1177 och Västra Götalandsregionen är det vanligt att:

• det finns en förhårdnad eller knöl under huden
• ett område på bröstet blir ömt, rött och varmt
• du får feber, ibland med frossa, och känner dig hängig med muskelvärk eller huvudvärk
• det gör ont att amma

Besvären kommer oftast plötsligt och i ett bröst. Hög, svängande feber över 39 °C är inte ovanligt vid mjölkstockning. Det är också vanligt att känna sig uppgiven.

Mjölkstockning eller spända bröst?

Det är två olika saker, även om de lätt blandas ihop.

• Spända bröst när mjölken rinner till kommer omkring dygn 3–4 efter förlossningen. Båda brösten blir fulla, svullna och ömma när mjölkproduktionen kommer igång. Det är normalt, och lättar efter ytterligare några dagar. Att låta barnet amma ofta från båda brösten är det som hjälper mest. Är bröstet så svullet att barnet har svårt att få tag kan du mjölka ur lite strax innan amningen.
• Mjölkstockning gäller ett avgränsat område där mjölken inte kommer ut, och kan komma när som helst under amningsperioden.

Vad orsakar mjölkstockning?

De vanligaste orsakerna är:

• barnet har för litet tag om bröstet
• längre uppehåll mellan amningarna än vanligt, så att bröstet blir för fullt
• tryck mot bröstet, till exempel en för tight behå eller ett finger som håller bröstet borta från barnets näsa
• riklig mjölkproduktion, så att barnet inte orkar tömma bröstet
• amningsnapp eller en bröstpump som inte fungerar som den ska
• stress och oro, som kan bromsa utdrivningsreflexen

Många tror att de har fått mjölkstockning av drag. Oftast ligger något annat bakom, till exempel en missad amning. Efter kejsarsnitt är risken för mjölkstockning något högre.

Tips: vad hjälper mot mjölkstockning?

1. Fortsätt amma när barnet vill. Barnets sugande är det effektivaste sättet att få ut mjölken. Börja gärna på bröstet med knölen.
2. Värm före amningen. En varm, våt handduk över det ömma området eller en varm dusch kan kännas skön. Mjölka gärna ur lite för hand först, så blir vårtgården mjukare och barnet får lättare ett stort tag.
3. Se över taget. Om taget är litet eller gör ont, ta loss barnet och börja om.
4. Byt amningsställning. Låt barnet amma från olika håll, gärna med hakan mot knölen. Bakåtlutad ställning, vanlig sittande eller rugbygrepp fungerar alla. Läs mer i amningsställningar.
5. Lätt beröring, inte massage. Stryk lätt med fingertopparna från bröstkorgen mot bröstvårtan medan barnet ammar. Undvik att trycka och massera bröstet, det kan göra besvären värre.
6. Kyl efter amningen. Kyla dämpar svullnaden och lindrar. Använd en kall, våt handduk eller en kylklamp inlindad i ett örngott.
7. Smärtstillande vid behov. Läkemedel med ibuprofen eller paracetamol går att ta när du ammar. Följ doseringen på förpackningen.
8. Pumpa bara om det behövs. Gör det ont att amma, eller lättar inte trycket, kan du handmjölka eller pumpa ur så mycket att det känns bättre. Extra pumpning ovanpå amningen är inte till hjälp om du redan har gott om mjölk.

Hur länge håller mjölkstockning i sig?

Symtomen kan tillta i början. Du bör ändå känna dig allmänt bättre och ha mindre feber 2–3 dygn efter att besvären började. Bröstet bör kännas lättare att tömma och förhårdnaden bör ge med sig, men det kan dröja innan knölen och rodnaden är helt borta.

Vill du sluta amma är det bättre att vänta tills mjölkstockningen har lagt sig. Att sluta mitt i den kan ge nya besvär.

Logga amningar lugnt med Amme

När ett bröst är ömt hjälper det att veta vilken sida barnet ammade på senast och hur länge sedan det var. Amme kommer ihåg det åt dig, så du slipper hålla det i huvudet i amningsdimman. Läs mer om Amme.

När ska du kontakta vården?

Kontakta vården om:

• febern stiger och bröstet blir sämre i stället för bättre, eftersom det kan vara en bröstinfektion (mastit)
• du inte känner dig bättre efter 2–3 dygn
• det känns som att du har en böld i bröstet (då gäller vårdcentral)

Vart du vänder dig:

• Första veckan efter förlossningen: BB.
• Från dag 8: BVC, barnmorskemottagning eller amningsmottagning där det finns. Ibland räcker ett videosamtal med läkare eller barnmorska.
• Dygnet runt: ring 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Behövs antibiotika vid en bakterieinfektion skrivs det ut av läkare. Vill du prata med någon som har ammat själv kan du kontakta en hjälpmamma hos Amningshjälpen. De ger stöd men inte medicinska råd.

Läs också om bröstinflammation och ont när du ammar.

Källor

• 1177: Mjölkstockning
• Västra Götalandsregionen: Egenvård vid mjölkstockning (pdf)
• 1177: Vanliga besvär vid amning – lätt svenska
• Region Uppsala: Amning – riktlinje (pdf)
• 1177: Kejsarsnitt

_Det här innehållet är endast för information och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Kontakta vårdpersonal för individuell vägledning._